Valpcamp på
Hallå Hund!
Instruktörer var Jessica Johansson och Lina Sundberg från Game on dog!
Jag bestämde mig för att anmäla mig och åka ner! Jag vill lära mig mer om det här för mig "nya" sättet att träna på. Fostrad i den gamla skolan som jag är, känns det som att jag har en hel del att lära vad gäller den praktiska tillämpningen - teorin känner jag att jag mer behärskar. Dvs exakt hur ska jag tänka och agera vid inlärning av tävlingsmomenten. Jag har tränat och tävlat flera hundar enligt dåtidens metoder - men jag känner mig lite som en nybörjare nu. Jag kan ju lugnt säga att så som jag tränat in t ex apportering (obs! ej tvångsapportering!) tidigare skiljer sig mycket från hur man kan träna in det idag!
Platsen var Hyssna en bit utanför Göteborg, så det fick bli med bil vilket har sina fördelar. Man blir mer flexibel och kan packa för en massa eventualiteter - men samtidigt är det en lång sträcka att köra om man är själv.
Jag körde ner fredag lunch. Jag kom iväg lite sent och det var massor av köer som jag inte räknat med så med en kort kissepaus blev det att bränna på och jag anlände till kvällens föreläsning 10 minuter före den startade. Och jag som hade hoppats både checka in på pensionatet och gå en promenad med Dino före...
Temat för den 3 timmar långa föreläsningen var belöningar och belöningsutveckling. Mycket hade jag hört förut men det är alltid bra att få en repetition och dessutom på ett strukturerat sätt. Det blir alltid någon ny tanke eller ide man får med sig.
Efter föreläsningen åkte jag till pensionat Kajutan i Sätila och checkade in. Köpte en underbart god macka till middag. Med medhavt vin blev det riktigt trevligt där i sängen...
En fadäs inträffade dock.... Sladden från laptopen gick runt vinglaset på nattygsbordet ner på golvet... Dino låg och sov i sin korg och vid ett tillfälle kom jag åt sladden som tydligen hamnat under Dinos ena ben nu, så han flög upp ur någon djup sömn och tja, resten kanske går att gissa! Vinglaset gjorde en snygg flygtur och sedan hade jag vin på golvet, på väggen, på nattygsbordet, på sängkläderna och till och med på Dino.... Såg ut som värsta fyllefesten hade pågått...
Dino hade fått en promenad runt Sätila innan han faktiskt däckade. Hans dag hade ju annars bara bestått av att ligga i bilen timma efter timma - han som är van vid både fysisk och mental aktivitet varje dag. Undra om inte detta var en anledning till hans beteende under helgen...
Supertrött som jag var så blev det en kort promenad för Dino på lördag morgon. Ännu ett skäl kanske...
Under lördagen och söndagen varvades sedan gruppövningar och teori där följande gicks igenom:
- Lek och viktiga grunder
- Inlärning, shejping och signalkontroll
- Kontakt och följsamhet med tanke på tävling
- Triggers och momentrutiner
- Kvalitetssäkring och störningsträning
- Kedjor och uthållighet
- Gå från koncentration till fart, och tvärtom
- Kroppskontroll
- Vilka är våra framgångsfaktorer och hur får vi kontroll över dem?
- Hur planerar vi för utveckling?
Det var ett litet gäng valpar med mattar (och en husse!) och jag tror jag och Dino utmärkte oss väldigt snabbt.... och då menar jag tyvärr inte på ett positivt sätt!
Här har jag miljötränat Dino på bussar, på tunnelbanor, i gallerior, inne i stan, osv osv. Han kan lägga sig och koppla av i stora samlingar med människor. Han kan ligga och sova på kontoret där människor (och ibland hundar) passerar förbi mitt rum för att prata med mig eller någon av mina kollegor. Men uppenbarligen har jag helt missat att träna en omständighet - ett mindre rum med ca 10 hundekipage där Dino bara ska vara passiv... Jag ville ju lyssna och titta på de andra, utom när vi själva tränade.
Dino var fullständigt sjövild! Bara att erkänna att så här har jag aldrig upplevt honom tidigare! Han var nästan okontaktbar och ville bara kasta sig fram och hälsa på alla roliga kompisar och trevliga människor! Han ville inte ligga ner. Han for upp så fort någon skällde och när någon annan skulle göra något inför alla ville han bara kasta sig fram och delta! Han var så speedad som en valp bara kan vara.
Hur skötte sig de andra hundarna då? Tja, flera satt i burar - flera med skydd för så de inte såg ut. Några var som jag hade Dino men de var inte alls lika sjövilda. Några skällde en del men kunde sedan koppla av. Den som verkade ha jobbigast var helt klart jag!
Såååå, vad gör man? Denna situation behöver jag uppenbarligen träna på men nu var situationen som den var! Dino lyssnade inte på mig vilket jag inte är så van vid. Han var helt blockerad. Att gå därifrån var inte aktuellt. Så jag fick göra två saker:
- Mata honom med godis konstant för att hålla honom lugn och försöka kalla det för passivitetsträning. Kan nämnas att han inte åt någon mat varken lördag eller söndag, han var ju knökfull med godis!
- Bråka med honom! Tvinga honom att lägga sig ner genom att helt enkelt greppa tag i honom och lägga ner honom. Jag skäms över detta! Inte precis en positiv förstärkning där... Alla såg (och hörde) och jag kände mig stendum. Ingen kommenterade men å andra sidan var det ingen som kom med något konkret förslag till hjälp heller. De kanske inte hade några förslag.
Jag har inte bråkat så mycket med Dino sedan jag hämtade hem honom som jag gjorde dessa två dagar och jag har haft långa samtal med honom efteråt för att be om ursäkt för mitt beteende! Frågan är vem som var mest slut efter denna helg, Dino eller jag...
Hade jag kunnat göra något annat? Tja, gå ut och sätta honom i bilen mellan varje övning men då hade jag missat en hel del och det hade blivit ett dj---a rännande hela tiden! Någon som har något förslag?
På lördag kväll hade jag ju chansen att aktivera honom inför söndagen - men jag ville hellre åka och hälsa på släktingar i Partille så det blev ännu en kort promenad. Dino hade inte sovit en blund på hela dagen så han däckade i bilen och sov sedan hela middagen.
På söndag morgon var jag om möjligt ännu tröttare men det blev ändå en liiite längre promenad - men inte tillräcklig antagligen. Jag lekte turist och njöt av omgivningarna.
 |
| Hyssna kyrka (en av de äldsta bevarade kyrkorna i Västsverige) med Surtan som rinner under den 150 år gamla stenbron. |
 |
| Offerkällan Tors källa med gamla anor. Förr vid sjukdom hämtades vatten (helst en torsdagsmorgon) från denna källa. |
Söndagen blev likadan som lördagen... Dino var okontaktbart sjövild och jag bråkade.... Han slocknade faktiskt till slut! Klockan 16.00 - kursen slutade strax efter! Då var han helt slut efter att inte sovit en blund på hela dagen igen. Jag satte mig sedan och körde tillbaka till Stockholm och Dino sov som en klubbad säl hela vägen...
Och luncherna då. Ja, i stället för att sitta i lugn och ro och socialisera med de andra kursdeltagarna fick jag främst koncentrera mig på att gå promenad med Dino. Så social var alltså jag!
Till Dinos plussida kan nämnas att han skötte sig exemplariskt när vi gjorde våra övningar inför de andra! Då var han helt fokuserad på mig och uppgiften. Då brydde han sig inte om de andra hundarna. Då kunde han vara lös och jag litade 100% på att han inte passade på att sticka fram till någon av dom. Problemet var ju att jag kunde ju inte träna med honom 7 timmar på raken...
Så vad har jag lärt mig av denna helgen?
Vad gäller träningsbiten har jag fått många bra övningar med mig hem. Jag behöver strukturera upp mig bättre, göra om vissa delar i träningen, stegra i andra, tänka nytt och tänka annorlunda. På så sätt var helgen mycket givande med konkreta förslag på övningar att göra och hur man bygger vidare på dom till färdiga moment. Jessica och Lina var trevliga, bra pedagoger och hade mycket att ge. Rekommenderar deras Valpcamp starkt!
Vad gäller Dino-biten fick jag mig en tankeställare där jag har flera bitar att tänka på hur jag ska träna eller lösa inför kommande liknande situationer:
- kanske ha med en bur att lägga Dino i - eventuellt täcka över den
- aktivera Dino mycket, fysiskt och mentalt dagen innan
- rejäl promenad eventuellt med träning på morgonen
- och givetvis, träna exakt denna situation!
För man ska komma ihåg att det sällan är hundens fel att den beter sig som den gör - det är oftast ägarens! Men det blir ofta hunden som får ta konsekvenserna - i detta fall en klart irriterad och lite desperat matte som inte var så mjuk och snäll som hon brukar vara mot Dino!
Karma kanske - jag låg däckad i migrän hela måndagen! Då fick jag mitt straff av att inte ha klarat av att hantera Dino med enbart positiv förstärkning under helgen...
Lånar en bild från Game on dog!
